00-talet. Ett årtionde. Från 15-25 händer det rätt mycket.

2000 började jag gymnasiet. Jag flyttade hemifrån när jag skulle fylla 16. Under gymnasiet hann jag med att bo i Östersund, Vännäs och Malung. Tre landskap. Tre skolor. Gick elitidrottgymnasium i snowboard och tiden fylldes med åkning, fysträning, street dance och ju-jutsu. Årtiondet började med hårdrock, konserter med Dio, Alice Cooper, AC/DC… För att sen, i och med street dance och snowboard sakta men säkert bytas ut mot Justin Timberlake, N*E*R*D och Dr. Dre. I pipen gällde helt klart Rage Against the Machine, N*E*R*D och Leila K för att peppa upp.

Efter gymnasiet skulle det backpackas genom Europa. Två månader. Allt som producerats på Brushfire Records har sen dess haft en speciell plats i ipoden. Särskilt Jack Johnson och G. Love. Sen en vårsäsong i Mammoth Mountain, CA. I ett hus tillsammans med sju tokiga amerikaner, liftande med konstiga mexare, pipeåkning, badande och festande. Till tonerna av Sublime.

Sen dess har jag tagit en kandidat i Upplevelseproduktion, bott och jobbat en höst i New York, jobbat en sommar i Oslo, rest tillbaka till Kalifornien. Sett Bob Dylan, Solomon Burke, Jack Johnson, N*E*R*D, Black Sabbath, Foo Fighters, Green Day, Audioslave, Golden Dogs, The Shins, The New York Howl, Justice, Bon Iver, Detektivbyrån, Hajen, Daniel Lemma, Johnossi och så mycket mer sjukt bra musik live. Prickat av en hel del på drömlistan.

Det hinner hända mycket på tio år. Jag har tagit mitt körkort, mina föräldrar har skilt sig, min farmor har dött, min mamma har haft cancer och blivit frisk, min bror har gift sig, vänner har kommit och gått, jag har köpt min första bil, min första lägenhet,  lärt mig spela gitarr, startat eget företag, och förmodligen så himla mycket mer. Rätt fascinerande när man tänker tillbaka.

Nu är jag 25 och rätt mycket lugnare. Det är skönt. Det ska bli spännande att se var nästa årtionde tar mig. Hoppas det blir lika spännande.